Category Archives: archaeological survey

Walk this way

Nowadays most of my job is being done from behind a desk while using a computer, but now and then I get to go out on a hike in the cultural landscape whislt working.

Today I was out inspecting a find of a  so called  fossil road (hålväg in Swedish term). This road ha sprobably not been used for quite some time, probably several hundered years.

hålväg1 fossil road (600x450)

How old it is, I can not say offhand, but through long usage it has cut through the soil. This part of the road is about 150 meters and is part of a system of parts of different roads, it is about 40-70 cm wide at the bottom and 2-3 meters at the top and has a depth of about 0.8-1 meter. It has been used more than a few times.

hålväg2 fossil road (450x600)

It makes you or at least med wonder who used it, when and why. Is this a road between two villages, settelments, or between different activity areas or is it a more general way?

Quite a luxery being able to dwell on thongs like this whilst at work 🙂


A few days ago the Swedish national Heritage Board and the Swedish Forest Agency released a new report concerning damages on ancient monuments and cultural heritage environments due to forestry actions. This report, as do previous reports, shows that more than 40 % of the known monuments and environments are being affected or damaged in some part due to cutting down trees, and reforesting actions.

Yesterday this was on the news as Peter Norman, the National Heritage board, and I was interviewed on the matter. If you know you Swedish the interview is to be found here and the report here.

Magnus Reuterdahl

A visit to Hästholmen a villa forensis in Östergötland, Sweden

Hästholmen lanterna 600I’ve been lazy when it comes to archaeology blogging lately, partly due to lots and lots of work. The other day I was asked to meet up with some folks from Jönköping County administrative board to tell a little on Hästholmen, as they were visiting on their annual staff day. This gave me a good reason for some blogging 🙂

Hästholmen hamnen 2 (600x450)

Hästholmen is a small town, ca 500 residents, by lake Vettern. It’s interesting out of many aspects, but lets start during the middle ages. Hästholmen is named in several historic documents, the oldest dated back to 1300 AD. It was never a town but it was what can be called a villa forensis (a place with a market) – this was one of the ports for transporting agricultural commodities from the fertile plains of Östergötland.

Hästholmen nya skärgården (450x600)

In medieval sources a church and a castle is also mentioned. The castle was probably more of a fortified farmstead than a castle. It was owned by one of Albrecht of Mecklenburg knights, Gerdt Snackborg. At Hästholmen was also a ting-place, a middle age court, this was active until at least 1523.

Hästholmen fyr (446x600)

Hästholmen peaked during the 14th and 15th century and then slowly faded into history as Vadstena, where the newly founded Vadstena Abbey was based, received its town charter. There hasn’t been done much archaeology within the medieval parts of Hästholmen, but the finds that has been found are mainly from the 14th or 15th century, for example weapons parts, a seal stamp and a collection of coins. The Seal Stamp is bourgeois and holds the name S.olai Pedarson. In 1983 a collection of 282 silver coins was found on the small hill where the “castle” is supposed to have been. The coins are from Sweden, Denmark and Germany and are minted between 1363 and 1520.

Hästholmen hamnen 4 600

Hästholmen hamnen karta 600The next time in history Hästholmen is visible in history is during the mid 19th century when it once again became an important harbour for agricultural commodities. This was to due with the steam-ship traffic on lake Vettern. In 1859 they rebuilt the harbour, much as it looks today, and 1860 the first the first harbor warehouses, one of this is till there. In 1939 they built a facility for storage and processing of grain which also is still standing. A narrow gauge railway was added in 1888 and a broad gauge (standard gauge) between Hästholmen and Mjoelby wasinaugurated in 1912.

Harbour ware house ca 1860

Harbour ware house ca 1860

In 1918 the ship Per Brahe went down during a storm just 500 meters from the Hästholmen port. It’s know as one the beloved artist John Bauer and his family together with more than 20 others died. The ship was salvaged from the bottom of the lake in 1922 and was was used for many more years in different parts of Sweden and Finland.

Facility for storage and processing of grain, build 1939

Facility for storage and processing of grain, build 1939

This is not the only find made in the harbour or nearby the harbour. Another ship wreck was found 2003, this is not dated but of old age (Viking Age or later). Added to this is also a stone age shaft-hole axe and a Vendel Age (550 – 800 AD) sword.

The old harbour

The area around Hästholmen, Alvastra and Omberg is one of the three pre-historic central areas in Östergötland. The district has been inhabited since the Stone Age, with plenty of both Mesolithic and Neolithic settlements, which has been around creeks, ancient lakes and wetlands in the plains and by lake Vettern.

Information sign rock art

Information sign rock art

During the Boreal period, about 8500-6800 BC we know of more than 30 Mesolithic settlements around the lake Tåkern, alone. In Hästholmen are traces of at least one Neolithic settlement and an Iron Age settlement. At Omberg, about 1-2 km north of Hästholmen is the Alvastra pile-dwelling site, ca 3100 BC. There has also been a megalith grave, that was destroyed in 1916. Excavations at this site was conducted in 1979-83 and found human bone material from both the Neolithic period, ca 3200 BC, and the Mesolithic’s, ca. 6300 BC.

In this area is also lots of medieval remains such as the ruins of the Alvastra monastery, Sverker Chapel, Sverkers farmstead and Alvastra mill. The Sverker-dynasty is one the early royal dynasty’s connected with the formation of Sweden during the 12th-13th century.

One rocks with carvings at Hästholmen

One rocks with carvings at Hästholmen

One of the more interesting sites in Hästholmen is the rock-art. Near Hästholmen are more than 80 known places with rock art, most of these are mainly dated to the Bronze Age. The normal type of carvings are cup marks (skålgropar, älvkvarnar) but in but six places there are also figurative motifs, all of are these close to lake Vettern and the most known are those at Hästholmen. It includes about 200 carvings spread over some 10 areas, including 130 cup marks, 29 ships, nine people, axes and animal etc. etc.

Hästholmen hällristningar 8 (600x450)

Hästholmen hällristningar 7 (600x309)

Hästholmen hällristningar 6 (502x600)

Hästholmen hällristningar 5 (600x450)

Hästholmen hällristningar 4 (600x449)

All in all a nice day 🙂

Magnus Reuterdahl

A view into the future

In November I’ll head for Turkey and the upcoming European wine bloggers conference (EWBC). Besides archaeology wine is my other other mistress – and sometimes the two twine together so it shall be in November.

The theme for the EWBC 2012, that will be held in Izmir, is source. Now source can be interpret in different ways but of those are source as in the source of wine and winemaking. If today’s Turkey is the original source of domestic vine cultivation and possibly winemaking is of less importance than the fact that it’s one of the first places where wine making was done. For this purpose I’m really looking forward to hearing one of this years speakers Dr. Patrick E. McGovern, the Scientific Director of the Biomolecular Archaeology Laboratory for Cuisine, Fermented Beverages, and Health at the University of Pennsylvania Museum in Philadelphia. The laboratory discovered the earliest chemically attested alcoholic beverage in the world (ca. 7000 B.C. from China), the earliest grape wine (ca. 5400 B.C.) and barley beer (ca. 3500 B.C.) from the Middle East etc etc.

But it won’t stop there during the conference I’ll also visit the ancient city of Ephesus, the House of Virgin Mary and the Ephesus Archaeological Museum. In Ephesus several excavations from the late has Roman period been made over the last decades.

But I’m not pleased with only visiting one country with traces of very early wine making – after Turkey I’ll continue on to Georgia. We’re will be able to taste the food, see the country and drink Qvevri wine. Qvevri wine or Amphora wine making is a tradition that has been preserved over thousands of years producing wines of unique character and style sometimes called orange wines. So besides the archaeology of wine and winemaking along side the great sites I’ll also get the chance that in some small way taste the taste of Wines Past.

Don’t you wish you were an archeological-wine-nerd like me?

And of course we’ll taste a lot of modern wines from Turkey as well as Georgia as well… but more about that on another blog 🙂 and later on!

Magnus Reuterdahl

Rock-art-lollapalooza part 1

 My fiancée, who also is an archaeologist, is currently participating in an archaeological dig at the Swedish west coast, at Tanum. Tanum is internationally known for its rock art sites, the Tanum UNESCO World Heritage site includes a multitude of rock carvings dated to the Bronze Age ca 1700-500 BC. In the area there are more than 1500 known sites with rock art. Last weekend I visited and we went on a rock art Safari visiting a few of the sites, the first Vitlycke, which is one of the biggest sites including the famous carving that is called the the wedding couple .

The most common motives are cup marks, ships, people, animals, footprints, wheels etc. Not being an expert on these they still captures my imagination, this is as close as we come to a written testimony of the Bronze Age world giving us glimpses into the world then. The rock carving as seen today is made on outcrops and rocks that are visible in the modern farming landscape, but during the Bronze Age they were situated near the waterline. What is ongoing in Scandinavia, since the last Ice Age, is the land uplift in progress, due to this the coastline has moved quite a bit since the Bronze Age and so landscape surrounding the rock carvings has changed as well.

Big outcrop with rock art at Vitlycke

On top of this hill, ca 100 meter higher in the terrain are two great burial cairns from the Bronze Age.

This is the first of several posts consisting mainly of photos from these sites.

The wedding couple

As you see the carvings have been filled with paint, when they’re found they’re not – can you see the carvings on the next picture?

In the middle is a foot sole and down to the left is part of a ship.

At Vitlycke is also a rock art museum, which includes a replica of a Bronze Age farm.

Magnus Reuterdahl

A historic ”spy” report on Sweden

I currently read Lorenzo Magalottis book Sverige under år 1674 (Sweden during the year 1674 aka Relazione del rigno di Svezia nel 1674) published by Carl Magnus Stenbock 1912.

During the later part of he 19th century Elof Tegner found a handwritten report in Italian archives regarding Svecana. It was this one and one written by Alessandro Bichi regarding his relations withSweden during 1696.

Lorenzo Magalotti (1637-1712) was a count who travelled the north of Europe and came toSwedenin 1674. There are also several sketches from his journeys. He enteredSwedenin June in Scania coming fromCopenhagenand travelled north and left in September.

A picture of Skeppsholmen ans Skeppsbron (Ships-bridge) in Stockholm as seen fromk the southsouthwest.

I’ve just started to read this fascinating description which could best be described as kind of spy report combined with personal notes. Here are notes on the political system, both officially and comments on how it works in reality, here are notes on architecture, daily life, the army & navy, on forts, on military strength, on framing, economics etc etc. I’ll get back to this in a later post or posts.

As he travelled he saw small as well as bigger villages, communities and cities. I also guess he made a far amount of stops – there is no mention where this inn was situated but this is how the “McDonalds” of the 17th century in might have been.

Magnus Reuterdahl

War time archaeology in Jönköping

Jönköping County museum has started a blog (in Swedish), that seems promising. There are several interesting projects that are on the go in Jönköping at the moment. One is the search for a battle field site at Dumme mosse. A battle held in 1567 where as many as 2000 man battled it out, for the Swedes it was a futile battle, an army of farmers against the Danish professionals. The mission for the swedes were to delay the Danes enough to evacuate and burn Jönköping city and Jönköping castle. Archaeologists in Jonkoping now believes they identified the site – and this year they are going out to further establish this… read more about on the blog (Google translate or should do the the trick).

Another exiting project concerns Jonkoping castle. It was situated just south of lake Vettern, on the north west shore of lake Munksjön. At the site was originally a Franciscan monastery built in the late 13th century. In 1544 king Gustav Vasa decided that a castle should be build on the site, an used the monastery as a base. Jonkoping was burned down in 1567 and in 1612 both times during warfare with the Danes. During the early 17th century the castle was rebuilt and modernized but when Jonkoping no longer was a border city toward Denmark the functionality of the castle vanished. When it once again burnt down in 1737 it never was restored. During the 19th century the city needed to expand and so part for part the castle was demolished and in 1871 the last parts were gone… or so we all thought.

In 2010 archaeologists at the museum did a georadar survey of the area and found that lots of remains still were “standing” under ground. Later this year parts of the castle will be excavated and opened for the public eye.

The Danes did not always win as this picture is proof of – the battle at Friderichsödde painted by Erik Dahlberg (1625-1702) 1657. The battle at Friedrichsödde (aka Fredriks udde and today Fridericĭa) took place in the autumn of 1657. General Wrangel led the Swedish attack and won the battle. I can’t say I know much about it – the picture though shows a castle that is not unlike what Jonkoping castle might have looked like in the mid 17th century. Though the city itself was not that well protected.

I look forward to the excavtions and will follow the results!

Magnus Reuterdahl

A week at the museum

What do an archaeologist do when he isn’t excavating? We do quite a lot of things – some obvious some less so. We write reports on the field works, we analyze the finds we’ve made, we attend meetings, we write survey and excavation plans, we attend meetings etc.

This week I’ve mainly been indoors preparing for a work next week’s work just outside Västervik. There’s a lot that needs to be seen to before you begin digging into the cultural layers. In this case I hadn’t done the excavation plan myself – so first there was some reading up, to get to know the area, what’s, what preps had been done etc. e.g. what I need to do. The work is the first step in the Swedish archaeological process an archaeological investigation; this means a survey of the area and on occasion we also dig search shafts in order to find remnants hidden underground – as will do in this particular job.

First things first – living arrangements; I got a hold of livening quarters just by the site – two minutes to my work area, lunch at home etc… luxury 🙂

Next order of business getting hold of a rover (a RTK Instrument) – a kind of multi-GPS, a backhoe and make sure that all tools are in place such as shovels, hoes, helmets, pads, tracing paper, etc.

Finally there are the question of other things that might be hidden underground – cables, wires, tubes etc. All to make sure all you guys still have an internet connection, electricity and water.

Well now all is done, I hope, so next week is field week 🙂

Magnus Reuterdahl

Day of Archaeology 2011

Found this on-line and urge all archaeologist and others within the cutural heritage trade to jump on the wagon and give evidence of what you do on july 29th for Day of Archaeology 2011.

Archaeologists taking part in the project will document their day through photographs, videos and written blog posts. These will then be collected on this website, which will provide a glimpse into a day in the life of people working in archaeology, from archaeological excavations to laboratories, universities, community archaeology groups, education services, museums and offices.

Day of Archaeology 2011 read all about it here!

Magnus Reuterdahl

Titta på rutinerna istället för att peta i lagen

Updated with an English summery 2011-03-11

This post is about the Swedish governments new review concerning legislation and national goals on the cultural heritage area, see more here. I’ve chosen to write this in Swedish as the debate concerns Swedish conditions. Scroll down for an English summery!

Igår kom regeringen med ett uppdrag till en särskild utredare att utreda en översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet (Dir 2011:17). Läs regeringens förslag här och pressmeddelandet här.

Ska börja med att säga att dokumentet inte är helt tydligt och att detta är min personliga tolkning – det är inte omöjligt att jag missförstått delar av det.

Efter att ha läst detta tror jag att detta kan komma att innebära betydligt kraftigare förändringar för Sveriges kulturmiljöer och fornlämningar än de förslag till ändringar som föreslås i KML (Kulturmiljölagen), läs mer här (där finns också länkar till svenska kommentarer). Allvarligast är kanske skrivningarna rörande ”moderna” lämningar – dvs industriella lämningar, lämningar efter skogsbruk, lantbruk mm. Lämningar efter våra nära släktingars vardag – min och din farmors, mormors, farfars och morfars föräldrar, lämningar som i många fall visat sig innehålla mycket av intresse och viktig information som är svår att inhämta från skriftliga källor och skattelängder. Lämningar som ligger nära i tid och därför också nära i relation till oss som lever idag. Vidare är de viktiga för oss som jobbar med kulturlandskapet – de är en stor del i att förstå landskapet, hur det utvecklats över tid och rum.

I sammanfattningen står det att utredarens uppdrag är att:

  • lämna sådana förslag till förändringar av lagstiftningen inom kulturmiljöområdet som ska syfta till att öka möjligheterna att leva i, bruka och utveckla kulturskyddade fastigheter och miljöer,
  • göra en redaktionell översyn av lagen (1988:950) om kulturminnen mm, och
  • lämna förslag till hur de särskilda nationella målen förarbetet med kulturmiljön kan tydliggöras och anpassas till de nya kulturpolitiska målen.

Det man vill att utredaren ska titta på är ökade möjligheter att leva i, bruka och utveckla kulturskyddade fastigheter och miljöer.

Utredaren ska

  • kartlägga vilka intressekonflikter som kan finnas mellan skyddet och brukandet av kulturmiljön och analysera hur dessa eventuella konflikter kan överbryggas, och
  • lämna sådana förslag till förändringar av lagstiftningen inom kulturmiljöområdet som syftar till att öka möjligheterna att leva i, bruka och utveckla kulturskyddade fastigheter och miljöer.

Med andra ord vill man minska skyddet av kulturhistoriskt intressanta miljöer och bebyggelser.

Man skriver att utredaren bör ta sin utgångspunkt i att regelverken inom området bör främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Utredaren bör också beakta att det finns ett egenvärde i att makten över besluten förs närmare den enskilda människan och att det är viktigt att kulturarvet görs synligt och tar plats på fler ställen i samhället.

Som exempel på detta lyfter man fram att man tycker att tillämpningen av fornlämningsbegreppet, enligt 2 kap. kulturminneslagen, i vissa sammanhang upplevs som otydlig. Utredaren bör därför pröva olika möjligheter till regelförenkling och ökad tydlighet i detta avseende. Det kan tex. innebära att pröva möjligheten att införa en ordning för reglering av selektivt urval och skydd inom vissa kategorier av lämningar eller att pröva möjligheten att införa en ordning som gör att det krävs ett särskilt beslut för att yngre kulturlämningar ska klassas som fasta fornlämningar.

Redan idag kan man säga att det krävs ett särskilt beslut för att yngre kulturlämningar, i regel så kallade övriga kulturhistoriska lämningar, ska klassas som fasta fornlämningar. Detta beslut tas av länsstyrelserna  i samband med exploateringar. Övriga kulturhistoriska lämningar är inte skyddade genom KML utan av Skogårdslagens skyddsparagrafer. I vissa fall har dock länsstyrelserna valt att betrakta dem som fasta fornlämningar – i dessa fall har ofta både ny och mycket intressant information framkommit.

För mig känns det som att regeringen vill ha färre lämningar och mer generella regler. Frågan är hur detta kommer slå – man kan tänka sig att lämningar som fossila åkrar, kolbottnar mm. är de som ligger i riskzonen – dvs lämningar som är stora till ytan eller många till antalet. Ett stort problem här är att kunskapen om våra fossila åkrar bitvis är relativt svag och att de sparats för att det finns stor sannolikhet att de innehåller boplatslämningar från olika tidsåldrar som är svåra att identifiera okulärt. Vidare är många av dem relativt skematiskt inmätta, avgränsningarna inte fullständiga och beskrivningarna ofullständiga varför en generalisering kommer kräva betydande jobb och kostnader för att närmare bestämma dem till tid och innehåll. Idag görs detta i samband med exploateringsarbeten i form av utredningar – vilket i sammanhanget är relativt billigt. Det känns också som att lämningar av ”nyare” karaktär kan komma att få stryka på foten.

Att specifikt titta på enskilda lämningar känns också en aning förlegat då man in första hand bör utgå från landskapet utifrån den europeiska landskapskonventionen – där vi väger in alla dess olika värden och tillgångar såsom kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska och utifrån detta gör bedömningar snarare än de enskilda beståndsdelarna. Med andra ord kan det som är viktigt på en plats vara mindre viktigt på en annan, varför generaliseringar är svårt att implementera.

I denna del finns stora källkritiska element för utredaren att ta till sig gällande FMIS, fornminnesinventeringarnas syfte och metoder och hur dessa skiljt sig över tid och rum och hur diskussionerna gått och går kring så kallade nya lämningar.

Utredaren ska också göra en översyn av de särskilda nationella målen för arbetet med kulturmiljön.

Här ska utredaren lämna förslag om hur de särskilda nationella målen för arbetet med kulturmiljön kan tydliggöras och anpassas till de nya kulturpolitiska målen. Syftet med översynen av de nationella målen för arbetet med kulturmiljön är att skapa goda grundförutsättningar för ett offensivt kulturmiljöarbete som aktivt bidrar till ökad livskvalitet och att humanistiska perspektiv ges utrymme att påverka samhällsutvecklingen.

Vad man menar med offensivt framgår inte men det känns som ett ord som inte passar in i övriga skrivningar och för tankarna mot ett systemskifte som går i bjärt kontrast till humanistiska perspektiv. Det är möjligt att jag missförstår regeringens syftningar i detta stycke men så som jag tolkar det ställer jag mig frågan om ni menar att ni vill att vi ska gräva snabbare, gräva bort mer och sänka våra ambitionsnivåer? Jag ställer offensivt emot eftertanke – vilket behövs för att ta bra beslut, för att göra god arkeologi eller kulturmiljövård och för att skapa hållbar kunskap och vård. Om man tar bort eller förändrar ett kulturlandskap är det borta för evigt och kan inte återställas! De vetenskapliga värdena är borta och om det inte finns en bra dokumentation är också möjligheten till att förstå och sätta det i ett sammanhang borta. Att vårda vårt kulturarv för kommande generationer är att se till att de som kommer efter oss har samma chans som vi att tolka och lära av vårt förflutna. Ge oss en chans att använda vetenskapen för att förstå och spara spåren av vårt förflutna på fler sätt än att bara producera rådata och fylla museimagasin, ge oss möjligheten att ge våra framtida forskarkollegor ett material som är användbart även i framtiden. Det är en hållbar kulturmiljöpolitik.

Om utredningen å andra sidan växlar över till att titta på myndighetsrutiner och sätt att få maskineriet mellan myndigheter, exploatörer och undersökare att flyta bättre och gå snabbare så är detta välkommet – det finns en en hel del att arbetat på för att få processer att flyta på smidigare, få en ökad delaktighet med såväl exploatörer som samhällsmedborgare och en bättre kunskapsspridning – men allt sådant kostar tid. Förkortade handläggningstider och igångsättningar av jobb och ökad rättssäkerhet är dock sätt att minska kostnaderna för exploatörerna och göra planeringen smidigare för undersökarna. Ett annat är att få in kulturmiljön tidigare i planeringsprocesserna än idag, då kan både den ekonomiska kostnaden och kostnaden för kulturmiljön minska genom att man tar hänsyn till kulturmiljön och planerar företaget med detta i åtanke. Tyvärr ser jag inte detta ens mellan raderna i denna inlaga.

Det står att utredaren ska samråda med Riksantikvarieämbetet, länsstyrelser, länsmuseer och andra berörda myndigheter samt företrädare för det civila samhället. Utredaren bör även samråda med andra berörda utredningar, t.ex. miljömålsberedningen.

Här hoppas jag att man också samråder med universitet, forskarmiljöer, stiftelser och företag som bedriver arbete inom sektorn, hembygdsföreningar m fl.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2012. Jag önskar dock utredaren landshövdingen i Värmlands län Eva Eriksson och huvudsekreteraren landskapsarkitekten Per-Magnus Nilsson lycka till i sitt arbete och hoppas att de kommer fram med ett både genomtänkt och bra förslag.

Det har skrivits en hel del om detta och eventuella förändringar av upphandlingsregler och KML på bloggar, i tidningar mm – Arkeologiska samfundet samlar upp information – du kan följa den här.

Magnus Reuterdahl

A summery, though perhaps not as short as intended

I believe that this might review might lead to much graver change for the cultural Heritage than the proposed changes in the Cultural Heritage act (KML). This is probably especially true when it comes to “historic” remains not protected by KML.

The special investigator is to;

  • give suggestions for changes of the act regarding the cultural heritage field which will aim to increase opportunities to live, use and develop protected cultural heritage protected buildings and environments,
  • make an editorial revision of KML (1988:950), and
  • give proposals to the specific national goals and the preliminary work with the cultural environment can be clarified and adapted to the new cultural policy objectives.

The special investigator is to;

  • identify conflicts of interest that may exist between the protection and usage of the culture heritage environments and analyse how these potential conflicts can be overcome, and
  • present proposals for legislative changes in the cultural heritage field which aims to increase opportunities to live, use and develop culture heritage protected buildings and environments

In other words the protection is to be lesser than today at the expense of the cultural historical values.

In an example it is mentioned that this could mean that that there should be a regulation singling out certain monuments, buildings or remains that have a special value or that special decisions are to be made to protect ”newer” remains, e.g. historical remains (which btw is the way it’s being done today).

As I interpret this the government want less ancient and historic remains and buildings that are protected by law. I believe that looking at specific individual monuments, is outdated due to the European Landscape Convention – where it is stated that we will treat landscape as a whole, including cultural, ecological, aesthetic, social, economic values and from this make judgements rather than from single components.

In other words, what is important in a place might be less so in another, so generalizations are difficult to implement.

The special investigator will also conduct a review of the specific national goals for the work of the cultural heritage environment.

The investigator shall submit proposals on how the specific national goals for the work on the cultural heritage environment can be clarified and adapted to the new cultural policy objectives. The revision of the national objectives of the work on the cultural environment is to create good prerequisites for an offensive cultural work that actively contributes to improved quality of life and the humanistic perspective given the scope to influence social development.

There is no explanation to the word offensive, but for me it is the contradiction to humanistic perspectives. Scientific questions and humanistic values are difficult to measure in economic calculus. If we allow greater usage, more changes and less protection cultural historic values will be lost, values that cannot be replaced. I would rather see that the investigator looks at the authorities tools to make the processes between them, the buyers and the workers within the cultural heritage field go faster and smoother. Though I can’t find any such directives in this text.

Magnus Reuterdahl

<span>%d</span> bloggers like this: