Några ord om CAA-SE work-shopen om GIS-data 2011-01-31

This post is available in English here

Notera att detta inte nödvändigtvis CAA-SE åsikter, men mina egna, men jag hoppas de till stor del överensstämmer.

CAA = Computer Applications and Quantitative Methods in Archaeology

Det finns flera bra digitala register som är användbara för såväl yrkesverksamma. Forskare , studenter och intresserad allmänhet, t ex Fornsök, Riksantikvarieämbetets databas över fasta fornlämningar. I denna kan man söka via fornlämningarnas id-nummer, fastighets beteckning, socken, kommun etc eller utifrån sökord såsom grav, stensättning, boplats m.m. man kan också söka via kartor och därefter klicka på den punkt eller polygon man är intresserad av. Systemet är dock i första hand gjord som ett verktyg för handläggare inom kulturmiljövården varför vissa saker kan verka ologiska. Ett exempel är dateringen, en lämning är i regel daterad till stenålder, bronsålder, järnålder alternativt historisk tid. Detta beror på att lämningarna först dateras i samband med arkeologiska åtgärder. K-samsök är en annan typ av sökverktyg där man istället för att ha en databas kopplar ihop flera databaser med en portal i vilken du söker i alla databaser på en gång, t ex fornsök, ett antal museisamlingar, bebyggelseregister etc. Bägge dessa är goda exempel på bra digitala resurser.

Något som saknas är dock ett arkeologiskt undersökningsregister, en nationell årlig översikt var exploateringsarkeologi sker. En databas där man kan hämta hem GIS-data. Detta är något som kan vara viktigt ur flera aspekter: för stadsplanering, för forskare och för undersökare m.fl.

CAA-Sverige (CAA-SE) har uppmärksammat detta och försöker hitta ett underlag för hur ett sådant skulle kunna se ut och därefter att lobba för att någon ska ta tag i det.

Workshopen handlade om vad som behöver göras och vad som bör ingå samt att identifiera vilka som skulle kunna vara huvudmän för registret.

Det finns en del lokala undersökningsregister, varav vissa är öppna sökregister, t ex på länsstyrelserna och/eller läns- och stadsmuseerna. Bland dessa finns ett antal StadsGIS.

Ett förslag som jag tycker vore realistiskt är att liksom varje fornlämning och registrerat fynd får en permanent sökbar identitet på internet borde också varje arkeologisk undersökning och undersökt kontext få det.

Några av de sakerna man måste tänka på är:

  • Facktermer
  • Standarder
  • Mätdata
  • Hur man ska strukturera datan
  • vem ska använda databaserna och vilka behov har dessa? Vilka frågor ska besvaras?

Vidare framfördes ett antal saker som bör uppfyllas för att få det att fungera – framgångsfaktorer:

  • Frivillighet, delaktighet och öppenhet.
  • Decentraliserad – grävaren uppdaterar all information själv
  • Grävaren äger undersökningen till den är avrapporterad – ”grävningens hemsida”
  • Gamla undersökningar ska kunna läggas in
  • Att systemet är enkelt
  • Att det går snabbt att ladda upp data
  • Att det är nationellt

Huruvida systemet ska vara tvingande eller frivilligt rådde det viss tvekan kring. Personlligen tycker jag att det bör skrivas in i Riksantikvarieämbetets handböcker och råd liksom att det bör stå i länsstyrelsens beslut.

Jag tror på en lösning som bygger på en central databas som fornsök, jag tror på att ett system med minikrav, som kan byggas på efterhand.

Det kom fram att Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna diskuterar ett undersökningsregister, ett beslutsregister m.m. under Uppdrag 74 som startade 2009 eller 2010- Här tror jag att det är viktigt att hänga på annars riskerar ett register skapas som endast bygger på vissa behov istället för att redan från början bygga in alla som kan komma att tänkas behöva det.

Det togs också upp att det redan finns ett antal system man kan låta sig inspireras av eller nyttja såsom t ex Inspire. Det finns dock fler så dessa bör identifieras och studeras. Här får jag erkänna att fler nämndes men att jag just då inte var fullt uppmärksam – sorry.

Det fördes fram att det är viktigt att redan från början titta på tekniska lösningar och på hur en eventuell databas ska se ut. Ett förslag var att skapa två arbetsgrupper som kan titta på detta.

Man bör också titta på frågor kring licensavtal och rättigheter.

Det fördes fram att det vore bra att föra fram tanken om ett undersökningsregister i samband med RAÄ:s rapportdagar 15-16 mars.

Något som jag tyckte var kul var att det var företrädare från så många olika håll; från universitet, från museer och andra undersökande institutioner, från myndigheter och länsstyrelser m fl.

Detta är inte en komplett sammanställning av vad som togs upp utan lite av de tankar som jag tog med mig.

Mer om workshopen finns hos Digitala museer och SAU. CAA-SE hittar du på LinkedIn

Magnus Reuterdahl

About Magnus Reuterdahl

I am an archaeologist/Osteologist from Sweden. My main intrest lays in north Euorpean archaeology in, preferbly the prehistory of the late iron age and the neolithic periods. I've also got a strong intrest for Chinese archaeology, especially the neolithc Yangshao culture. I also write about cultural heritage and cultural history. Mitt namn är Magnus Reuterdahl, jag är arkeolog och osteolog och arbetar företrädesvis i Sverige även om jag gjort ett par vändor till Kina. På den här bloggen skriver jag om mitt yrke, om fornlämningar, kulturarv och kulturhistoria m m. View all posts by Magnus Reuterdahl

One response to “Några ord om CAA-SE work-shopen om GIS-data 2011-01-31

%d bloggers like this: