Daily Archives: February 4, 2011

A few words on the CAA-Sweden work-shop on GIS-data 2011-01-31

Detta inlägg finns tillgängligt på svenska här.

Note this is not necessarily CAA-SE views but my own, although I hope they largely conform.

CAA = Computer Applications and Quantitative Methods in Archaeology

There are several good digital resources on the Internet. Two good Swedish resources are Fornsök and K-samsök (K-samsök is in Beta). These are open to professionals, scientists, students and others that are interested in the field. Fornsök is the National Heritage Board’s (RAA) database of ancient monuments. This allows you to search through the ancient monument ID number, property name, parish, municipality, etc., or based on keywords such as burial, stone setting, settlement, etc. you can also search using maps and then click on the point or polygon you are interested in. The system is primarily designed as a tool for administrators working with cultural heritage why some things may seem illogical. One example is the dating of monuments, most have no specific date, instead it says Stone Age, Bronze Age and Iron Age. This is due to the fact that the monuments aren’t properly dated until an archaeological investigation or excavation is being done. K-samsök works in a different way. It is a kind of umbrella database where several organizations are linked to a portal. i.e. you seek in several data bases at once.

A database that is missing is a annual national database covering data of what exploitation archaeology has been done and GIS-data about it. This is something that can be an important tool for the city planning, for researchers, students, archaeologists and others concerned.

CAA-Sweden (CAA-SE) has drawn attention to this and is trying to find a basis for what such a database could be like and then to lobby for someone to start it up.

The Work shop focused on what needs to be done, what should be included and to identify those that could be a part in the work with and organizer of the database.

There are some local excavation records, some of which are available on-line, at the county administrative boards and / or at county and city museums. Among these are a number StadsGIS (CityGIS).

One suggestion that I think would be realistic is that like any registered ancient monument and archaeological find have a permanent searchable identity on the Internet so should also every archaeological excavation and context have it.

Some of the things to consider are:

  • the Terminology
  • Standards
  • GIS data
  • How to structure the data
  • Who will use the databases and what needs do they have? What questions should be answered?

Furthermore a number of factors for success were raised:

  • Voluntary, participation and transparency.
  • Decentralized – excavator update information yourself
  • Digger own investigation until it is reported
  • Old surveys can be entered
  • The system is simple
  • the data can be quickly uploaded
  • It is national

There were some questions raised whether the system should be mandatory or voluntary. Personal, I think it should be mandatory and entered in the RAA’s manuals and advices, and that it should be a part of the County Administrative Board’s decisions.

 

I believe in a solution based on a central database such as Fornsök. I also believe in a system with minimum requirements, which can be built on.’

It came forth that RAA and the county administrative boards are discussing a national excavation registry and a decision records, etc. within government Uppdrag 74, which started in 2009 or 2010 – I think that it is important to be sure to be a part of this or we risk a record created solely based on certain needs instead of building a database for multi purposes.

It was also raised that there already exists a number of systems that can be used for inspiration, or use, such as Inspire. However, there are more out there so these should be identified and studied. Here, I must admit that there were more mentioned but that my attention faltered – sorry.

It was put forward that it is important that from the outset to look at both technical solutions and on how a database should look. One suggestion was to create two work groups to look at this

We should also look at issues of licensing and copyrights.

It was submitted that it would be good to put forward the idea at the seminar regarding reports by RAA March 15th-16th.

Something that I liked was that there were representatives from so many different directions; from the universities, from museums and other archaeological institutions, from government agencies and provincial governments and others.

This is not a complete summary of what was raised, but some of the ideas I brought with me.

More on the work shop can be found at Digitala museer and SAU, both posts are in Swedish. Link to CAA’s webpage, CAA-SE is up at LinkedIn.

Magnus Reuterdahl

 

Advertisements

Några ord om CAA-SE work-shopen om GIS-data 2011-01-31

This post is available in English here

Notera att detta inte nödvändigtvis CAA-SE åsikter, men mina egna, men jag hoppas de till stor del överensstämmer.

CAA = Computer Applications and Quantitative Methods in Archaeology

Det finns flera bra digitala register som är användbara för såväl yrkesverksamma. Forskare , studenter och intresserad allmänhet, t ex Fornsök, Riksantikvarieämbetets databas över fasta fornlämningar. I denna kan man söka via fornlämningarnas id-nummer, fastighets beteckning, socken, kommun etc eller utifrån sökord såsom grav, stensättning, boplats m.m. man kan också söka via kartor och därefter klicka på den punkt eller polygon man är intresserad av. Systemet är dock i första hand gjord som ett verktyg för handläggare inom kulturmiljövården varför vissa saker kan verka ologiska. Ett exempel är dateringen, en lämning är i regel daterad till stenålder, bronsålder, järnålder alternativt historisk tid. Detta beror på att lämningarna först dateras i samband med arkeologiska åtgärder. K-samsök är en annan typ av sökverktyg där man istället för att ha en databas kopplar ihop flera databaser med en portal i vilken du söker i alla databaser på en gång, t ex fornsök, ett antal museisamlingar, bebyggelseregister etc. Bägge dessa är goda exempel på bra digitala resurser.

Något som saknas är dock ett arkeologiskt undersökningsregister, en nationell årlig översikt var exploateringsarkeologi sker. En databas där man kan hämta hem GIS-data. Detta är något som kan vara viktigt ur flera aspekter: för stadsplanering, för forskare och för undersökare m.fl.

CAA-Sverige (CAA-SE) har uppmärksammat detta och försöker hitta ett underlag för hur ett sådant skulle kunna se ut och därefter att lobba för att någon ska ta tag i det.

Workshopen handlade om vad som behöver göras och vad som bör ingå samt att identifiera vilka som skulle kunna vara huvudmän för registret.

Det finns en del lokala undersökningsregister, varav vissa är öppna sökregister, t ex på länsstyrelserna och/eller läns- och stadsmuseerna. Bland dessa finns ett antal StadsGIS.

Ett förslag som jag tycker vore realistiskt är att liksom varje fornlämning och registrerat fynd får en permanent sökbar identitet på internet borde också varje arkeologisk undersökning och undersökt kontext få det.

Några av de sakerna man måste tänka på är:

  • Facktermer
  • Standarder
  • Mätdata
  • Hur man ska strukturera datan
  • vem ska använda databaserna och vilka behov har dessa? Vilka frågor ska besvaras?

Vidare framfördes ett antal saker som bör uppfyllas för att få det att fungera – framgångsfaktorer:

  • Frivillighet, delaktighet och öppenhet.
  • Decentraliserad – grävaren uppdaterar all information själv
  • Grävaren äger undersökningen till den är avrapporterad – ”grävningens hemsida”
  • Gamla undersökningar ska kunna läggas in
  • Att systemet är enkelt
  • Att det går snabbt att ladda upp data
  • Att det är nationellt

Huruvida systemet ska vara tvingande eller frivilligt rådde det viss tvekan kring. Personlligen tycker jag att det bör skrivas in i Riksantikvarieämbetets handböcker och råd liksom att det bör stå i länsstyrelsens beslut.

Jag tror på en lösning som bygger på en central databas som fornsök, jag tror på att ett system med minikrav, som kan byggas på efterhand.

Det kom fram att Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna diskuterar ett undersökningsregister, ett beslutsregister m.m. under Uppdrag 74 som startade 2009 eller 2010- Här tror jag att det är viktigt att hänga på annars riskerar ett register skapas som endast bygger på vissa behov istället för att redan från början bygga in alla som kan komma att tänkas behöva det.

Det togs också upp att det redan finns ett antal system man kan låta sig inspireras av eller nyttja såsom t ex Inspire. Det finns dock fler så dessa bör identifieras och studeras. Här får jag erkänna att fler nämndes men att jag just då inte var fullt uppmärksam – sorry.

Det fördes fram att det är viktigt att redan från början titta på tekniska lösningar och på hur en eventuell databas ska se ut. Ett förslag var att skapa två arbetsgrupper som kan titta på detta.

Man bör också titta på frågor kring licensavtal och rättigheter.

Det fördes fram att det vore bra att föra fram tanken om ett undersökningsregister i samband med RAÄ:s rapportdagar 15-16 mars.

Något som jag tyckte var kul var att det var företrädare från så många olika håll; från universitet, från museer och andra undersökande institutioner, från myndigheter och länsstyrelser m fl.

Detta är inte en komplett sammanställning av vad som togs upp utan lite av de tankar som jag tog med mig.

Mer om workshopen finns hos Digitala museer och SAU. CAA-SE hittar du på LinkedIn

Magnus Reuterdahl


%d bloggers like this: